Totalt på Findus arbetade 1959 ca 175 tjänstemän. Den administrativa personalen satt då i det gamla vita huset.
Karl Evert Flinck var platschef, Ulf Sundberg teknisk direktör och Matts Hansson kamrer och den sistnämnde var den som hade intervjuer och anställde kontorspersonal.
I samband med det kunde han fråga vad den sökandes föräldrar sysslade med. En konstig tanke idag.
I källaren på vita villan fanns arkiv, toaletter och ett utrymme som användes för kaffe och rökpauser, rökning var ju tillåten på den tiden.
Kamrer Hanssons kontor låg i anslutning till trappan till källaren och han var noga att kolla när någon gick ner och efter hur lång tid personen gick tillbaka till sin arbetsplats.
På 50-talet användes inte titeln sekreterare utan benämningen var korrespondent. 1 november 1959 anställdes Maj-Stin Ekberg (Frick) som utländsk korrespondent. Som ensam med det jobbet servade hon alla avdelningar som behövde hjälp med utländsk korrespondens.
Kommunikation med utlandet kunde ske via en central telexskrivare.
Nästa steg var via telefax där man även kunde skicka bilder.
Findus expanderade snabbt den här tiden. Mer skrivpersonal anställdes och man började använda titeln sekreterare och på slutet av 80-talet fanns det 32 sekreterare.
Maj-Stin började för första gången använda elektrisk skrivmaskin när hon började på Findus. Ett enormt framsteg som gjorde jobbet roligare och lättare.
Behövde man kopior på sin utskrift fick man skriva med karbonpapper ibland med flera stycken. Det innebar att man många gånger inte kunde korrigera ett skrivfel utan man fick göra om alltsamman. Om man skulle ha många ex av ett dokument skrev man på spritstenciler som sedan duplicerades på en stencilapparat som vevades för hand.
I vita huset fanns en postavdelning kallad ”registraturen” som skötte central öppning och sändning av post. Där fanns också en kopieringsapparat som gav dåliga kopior. När lördagsarbetet försvann i början av 60-talet skiftades de dåvarande sekreterarna om att ha jour på lördagsförmiddagarna för att ta hand om postöppningen.
I början servade skrivpersonalen sina chefer genom att stenografera vid diktamen eller skriva ut chefernas handskrivna manus. Efter hand infördes diktafonen vilket medförde att stenografikunskapen inte längre var nödvändig och den började försvinna. Men sekreterarnas huvudsakliga uppgift var fortfarande att skriva ut dokument.
Skrivmaskinerna utvecklades. Först kom en elektrisk Facit-maskin. Så kom IBM med kula som var väldigt snabb och IBM Executive som var mer avancerad. Vidare kom det stora framsteget Facit-maskinen med en liten display som möjliggjorde att ändra och rätta redan i maskinen och inte på utskriften.
1970 infördes ett centralt kommunikationssekretariat, Komsek, som skulle serva avdelningarna som inte hade egna sekreterare och stötta upp vid hög belastning på olika håll. 4 sekreterare arbetade här. Komsek skötte även alla resebeställningar i samarbete med extern resebyrå.
Företagets första stora ordbehandlingsenhet installerades på Komsek.
I slutet av 80-talet började persondatorerna med ordbehandling införas. Detta medförde att ett internt mailsystem och intranät installerades. Införandet av persondatorerna och att många nya medarbetare anställdes förde också med sig att många började skriva allting själva och att behovet av speciella sekreterare minskade. Arbetsuppgifterna ändrades för att bättre passa behoven och idag har sekreteraryrket i princip försvunnit.
Maj 2023
Maj-Stin Frick,
Maud Svensson,
Monica Reimers,
Yvonne Olsson,
Ingegerd Hultgren