Findusvänner.
Det märkligaste året i modern historia är snart till ända, må det vila i frid! ELLER, kanske finns det, trots allt, en del positivt att minnas och notera, och en hel del att dra lärdom ur, mycket att reflektera över.
Mitt i alla restriktioner och förbud, så lärde vi oss lite enklare men avgörande vanor, som hur viktig handhygienen är.
En promenad i stan eller i naturen är en stärkande upplevelse.
Ett telefonsamtal eller mejl av omtanke till en ensam bekant eller släkting.
Kanske insåg vi hur värdefulla mellanmänskliga relationer är och hur mycket de saknas när man inte kan leva fullt ut och röra sig fritt.
Det finns ett värde i att vara behövd, att kunna ställa upp när en behövande medmänniska signalerar efter hjälp.
Svenska samhället insåg att vår sjuk- och åldringsvård skriker efter förbättringar och mer resurser, och det i ett samhälle, som relativt sett, redan är privilegierat.
Ett stort mått av ödmjukhet och en viktig insikt om att vi MÅSTE vara rädda om det värdefullaste vi har – varandra och den natur och värld, som vi är satta att förvalta och lämna över till nästa generation.
Det mesta av detta visste vi givetvis redan, men nu sattes allt på sin spets, nu är det allvar, nu är det skarpt läge! Så kanske var 2020 inte alls ett förlorat år, utan precis tvärt om, det viktigaste och mest lärorika år som vi upplevt.
Det är faktisk upp till oss själva hur vi vill se på 2020 och hur mycket vi har kraft, ork och insikt att förändra inför kommande år. Vad tänker du bidra med, min bäste Findusvän?
GÅSAGILLET
Vi försökte in i det längsta att genomföra det planerade Gåsagillet hos Jean. I första steget ställde vi in den 12 november och reserverade i stället två alternativa datum 19:e och 26:e men på eftermiddagen den 3 november vid ett extra insatt Eko i radion, fick vi besked om så skärpta restriktioner, de påföljande tre veckorna, att beslutet att ställa in, helt och hållet, var lika självklart som tråkigt.
Det fanns inga utrymmen till egna tolkningar i myndigheternas besked om stor försiktighet.Inte på något sätt vill vi medverka till ökad smittspridning. Vi hoppas och tror att alla instämmer.
NY HEMSIDA
Vi måste bara slå ett slag för vår nya hemsida, som vi är riktigt stolta över. Det verkar som om flera av våra medlemmar tycker som vi, för det har kommit flera berömmande mejl, och det är jätteskoj.
Se gärna hemsidan som ett trevligt sätt att kommunicera med gamla kolleger.
Har du något att bidra med, så tveka inte att kontakta någon i styrelsen och presentera din idé/ditt förslag till inslag på hemsidan, så gör vi den levande och intressant tillsammans.
Om du inte redan gjort det, så måste du bara läsa den fantastiska uppsatsen, som nu finns på hemsidan, som vi fått oss tillsänt via Jan Lindman, av Ronny Pettersson Holmqvist, dotter till Kuno Pettersson.
Ronny var på studiebesök på Findus med sin skolklass på hösten 1943. Ett roligt och värdefullt tidsdokument, som vi kommer att bevara för all framtid.
Vi har också fått tag på en mycket intressant artikel, som publicerades i HD den 10 april 2016, författad av Susanna Lundberg, dotter till Ann-Kristin och Pentti Lundberg och som ger trevliga minnesglimtar från ett ”Findusbarn”, men också en intressant beskrivning av den strukturförändring, som Findus varit en del av sedan 2000. Också Susannas artikel finns på vår hemsida.
Med nästa medlemsbrev kommer en rykande färsk matrikel enligt löfte, en födelsedagslista och årsprogrammet 2021.
I mitten av december dyker det upp i en dator eller brevlåda nära dig.
Var rädda om varandra och håll Findusfanan högt!
Findus VänföreningStyrelsen